﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 3200
Titel Terminologi rörande tillgängliga medier
Titel.kortform Terminologi rörande tillgängliga medier
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår 2017
Utgåvenr
Ställe
ISBN-kod
ISSN-kod
Bakgrund
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Myndigheten för tillgängliga medier (MTM)
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad
Illustrationskatalognamn MTM+TerminologiTillgangligaMedier

svTE bok
svUPTE pappersbok
svUPTE svartskriftsbok
svUPTE originalbok
svUPTE original
svDF offentliggjort litterärt verk
svAN En bok tryckt på papper kallas i dag ibland för {i}pappersbok{/i} för att skilja den från en bok utgiven på annat sätt. Ibland kallas en pappersbok som utgör förlaga för en bearbetad bok för {i}svartskriftsbok{/i} för att skilja den från en punktskriftsbok. Även {i}originalbok{/i} eller {i}original{/i} förekommer ibland som benämningar för det ursprungliga underlag som Myndigheten för tillgängliga medier gör bearbetningar av.

svTE talbok
svDF bok vars innehåll är inläst med mänskligt eller syntetiskt tal, eller förberett för uppläsning med syntetiskt tal, och som produceras i enlighet med 17 § i upphovsrättslagen
svAN En talbok är avsedd för personer med permanent eller tillfällig läsnedsättning.
   Enligt 17 § i upphovsrättslagen får bibliotek och organisationer producera en utgiven bok som talbok utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd. Talboken måste överensstämma med originalet. Talböcker kan till skillnad från ljudböcker inte köpas i bokhandeln, utan finns att låna eller köpa via bibliotek.
   I dag (2016) är det vanligast med talböcker som är digitalt lagrade i form av datafiler tillgängliga via internet. Men det finns fortfarande också talböcker som är digitalt lagrade på cd-skiva och i vissa fall även talböcker på till exempel kassettband.
   Numera innehåller talböcker ofta filer med text och bilder från originalboken. En sådan talbok kallas för ”Talbok med text” och kan också finnas utan förinspelat ljud men vara förberedd för uppläsning med syntetiskt tal. Man kan läsa en talbok med text med hjälp av ett läsprogram som kan visa text och bild på skärmen samtidigt som ljudet spelas upp.
svEX Exempel på produkter som kombinerar medier och material:
   – {i}Talbok för lästräning{/i} har flera inläsningar i olika hastigheter.
   – {i}Specialinläsning{/i} är främst gjord för personer med utvecklingsstörning och har lättläst text, rak handling och ofta musikinslag och ljudillustrationer.
   – {i}Facklitteratur för seende och skönlitteratur för seende{/i} är inläsningar av enbart texten i böcker som till stor del består av bilder.
svRETE ljudbok, tillgängligt medium

svTE ljudbok
svDF bok vars innehåll är inläst och som produceras med upphovsmannens tillstånd och som är avsedd att spridas till den som vill köpa eller låna den
svAN De flesta ljudböcker är kommersiella produkter och får köpas och lånas av alla.
svRETE talbok

svTE taltidning
svDF tidning vars innehåll är inläst med mänskligt eller syntetiskt tal, eller förberett för uppläsning med syntetiskt tal
svAN Taltidningar kan utgå från tryckta förlagor – papperstidningar – eller från digitala förlagor, till exempel pdf-tidningar eller webbtidningar.
   Men det finns också taltidningar som är producerade utan förlaga. De kan till exempel innehålla inspelade reportage eller utgöras av klipp ur publicerade tidningar.
svRETE taldagstidning, tillgängligt medium

svTE taldagstidning
svSYTE dagstidning som taltidning
svDF taltidning som har en dagstidning som förlaga och vars innehåll är förberett för uppläsning med syntetiskt tal
svAN En taldagstidning är en oavkortad version av en tryckt förlaga – en pappersdagstidning – eller en digital förlaga, till exempel en pdf-tidning eller en webbtidning. Taldagstidningen ges ut av en tidningsredaktion samtidigt som förlagan.
   En taldagstidning består av filer med text från originaltidningen. Om man läser taldagstidningen med hjälp av ett läsprogram kan texten visas på skärmen samtidigt som ljudet spelas upp.
   Taldagstidningar produceras med hjälp av ett statligt stöd som regleras i förordningen om taltidningar och mottagarutrustning (SFS 2013:9). I den förordningen (3 §) står att målgruppen är personer med sådana funktionsnedsättningar som innebär att de inte kan ta del av en vanlig dagstidning i pappersformat.
svRETE taltidning

svTE punktskriftsbok
svDF bok i punktskrift producerad i enlighet med 17 § i upphovsrättslagen
svAN Punktskriftsböcker, som finns både med och utan taktila bilder, kan kombineras med andra material och medier.
svEX Exempel på produkter som kombinerar material och medier:
   – {i}Punktskriftsbok med originalbok{/i} har den tryckta originalboken i en ficka på insidan av punktskriftsbokens pärm.
   – {i}Originalbok interfolierad med punktskrift{/i} har genomskinliga plastblad med punktskrift inbundna mellan sidorna i den tryckta originalboken.
   – {i}Originalbok med inklistrad punktskrift{/i} har remsor med punktskrift direkt inklistrade i den tryckta originalboken.
   – {i}Taktil bilderbok{/i} innehåller taktila bilder, liksom oftast punktskrift samt svartskrift i stor stil.
   – {i}Punktskriftsbok för lästräning{/i} innehåller originalbokens text i storstil samt en talbok med samma text, i två eller tre läshastigheter.
svRETE punktskrift, tillgängligt medium

svTE punktskriftstidning
svAVTE ersättningstidning
svDF tidning i punktskrift
svAN De flesta punktskriftstidningar är baserade på hela eller delar av redan publicerade tidningar.
   Vi avråder från benämningen {i}ersättningstidning{/i} som tidigare har använts för det här begreppet.
svRETE tillgängligt medium

svTE taktil bilderbok
svDF bok med taktila bilder
svAN En taktil bilderbok har oftast en originalbok som förlaga. Om boken har text finns den med i punktskrift och svartskrift i storstil. Taktila bilderböcker är främst framställda för barn med synnedsättning men även barn med annan funktionsnedsättning kan ha nytta av böckerna.
svRETE svartskrift, taktil bild, tillgängligt medium

svTE taktil bild
svDF bild som är uppfattbar med känsel
svAN Taktila bilder kan till exempel vara reliefbilder (som kan framställas med olika tekniker) eller bilder som är uppbyggda av ytor bestående av olika material, s.k. collagebilder.

svTE svartskrift
svDF skrift som enbart är uppfattbar med synen
svAN Termen svartskrift används för att förtydliga att det inte är fråga om punktskrift.

svTE punktskrift
svUPTE braille
svUPTE punkt
svDF taktil skrift bestående av punktskriftstecken
svAN Punktskrift finns för olika språk och olika ämnesområden, till exempel matematisk och naturvetenskaplig punktskrift. Helt separata system finns för fonetik och musik. Louis Braille [loi' braj], fransman (1809–1852), skapade 1825 punktskriften som skriftspråk för synskadade. I många språk används termen ”braille” i betydelsen punktskrift.
   Exempel: Texten finns i punktskrift.

svTE e-bok
svUPTE e-textbok
svDF bok med digitalt lagrad text som går att läsa på en skärm med hjälp av ett läsprogram i en elektronisk utrustning
svAN På Myndigheten för tillgängliga medier finns en typ av e-bok som är åtkomlig via läsprogrammet Textview. Den kallas (2016) ”e-textbok”.

svTE lättläst text
svSYTE lättläst
svDF text som är anpassad för personer med bristande läsförmåga
svAN Lättläst text bearbetas eller skrivs på olika sätt beroende på vilken målgrupp som mediet riktar sig till. En person som är ny i svenska språket behöver en annan typ av lättläst text än en person med till exempel intellektuell funktionsnedsättning.
   Lättläst text är språkligt anpassad, bland annat till mottagarens ordförråd och språkliga nivå. Innehållet i en lättläst text är också utvalt utifrån mottagarens förkunskaper och behov. En lättläst text har också en anpassad struktur och form.
svRETE person med bristande läsförmåga, tillgängligt medium

svTE lättläst bok
svDF bok med lättläst text
svAN Förutom lättlästa böcker och lättlästa tidningar finns andra typer av lättlästa texter, till exempel lättläst samhällsinformation och lättläst webbtext.
svRETE lättläst text

svTE lättläst tidning
svDF tidning med lättläst text
svAN Förutom lättlästa böcker och lättlästa tidningar finns andra typer av lättlästa texter, till exempel lättläst samhällsinformation och lättläst webbtext.
svRETE lättläst text

svTE person med bristande läsförmåga
svDF person som inte kan tillgodogöra sig informationen i en text utan att strukturen, innehållet och/eller språket i texten anpassas
svAN Olika funktionsnedsättningar kan leda till bristande läsförmåga, till exempel utvecklingsstörning och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Även personer med annat modersmål än svenska kan ha en bristande läsförmåga på det svenska språket.
   En text kan anpassas på olika sätt. Man kan bland annat förändra strukturen på informationen med hjälp av tydligare rubriker eller frasanpassat radfall. Lika viktigt är det att välja ut ett innehåll som passar en viss målgrupp och givetvis anpassa det språkligt för målgruppen. Ett exempel på sådan anpassning är arbetet med lättlästa texter.
svRETE lättläst text, tillgängligt medium

svTE person med läsnedsättning
svDF person som inte kan tillgodogöra sig tryckt text utan att texten får ett särskilt format
svAN Olika funktionsnedsättningar kan leda till läsnedsättning, till exempel synnedsättning och dyslexi. För personer med läsnedsättning kan man behöva göra texten tillgänglig exempelvis i inläst form, genom talböcker och taltidningar, eller i punktskrift.
svRETE tillgängligt medium

svTE tillgängligt medium
svDF medium som är anpassat för personer med läsnedsättning eller bristande läsförmåga
svAN Med tillgängliga medier menar Myndigheten för tillgängliga medier tidningar, böcker, bilder och andra medier som finns i olika format och i olika grad av anpassning. Syftet är att göra det möjligt för personer med läsnedsättning eller bristande läsförmåga att ta del av innehållet.
   Tillgängliga medier för personer med läsnedsättning görs i olika varianter för att göra texten möjlig att ta till sig för dessa personer. Texten kan till exempel vara inläst eller finnas i punktskrift.
   Navigeringen i en text kan underlättas genom att rubriker i den ursprungliga strukturen görs tydliga och olika rubriknivåer blir hierarkiskt ordnade. Bilder som har betydelse för förståelsen av en text bör återges i bildbeskrivningar eller som taktila bilder.
   Elektronisk text ska ha en kodning som utmärker olika textdelar som till exempel rubriker, textstycken och bildtexter.
   Tillgängliga medier för personer med bristande läsförmåga anpassas på olika sätt för den tilltänkta målgruppen. Man kan bland annat förändra strukturen på informationen med hjälp av tydligare rubriker. Med så kallat frasanpassat radfall kan innehållet bli lättare att ta till sig. Lika viktigt är det att välja ut ett innehåll som passar den tilltänkta målgruppen och givetvis anpassa detta språkligt till målgruppen. Ett exempel på sådan anpassning är arbetet med lättlästa texter.
   Exempel på tillgängliga medier som Myndigheten för tillgängliga medier erbjuder:
   – lättlästa böcker
   – lättlästa tidningar
   – punktskriftsböcker
   – punktskriftstidningar
   – talböcker
   – taltidningar
   – litteratur på teckenspråk.
svRETE person med bristande läsförmåga, person med läsnedsättning

svTE tillgänglig samhällsinformation
svDF samhällsinformation som är anpassad för personer med läsnedsättning eller bristande läsförmåga
svAN Tillgänglig samhällsinformation inbegriper information om samhälleliga frågor, till exempel nyheter, som finns i olika format och i olika grad av anpassning. Syftet är att göra det möjligt för personer med läsnedsättning eller bristande läsförmåga att ta del av samhällsinformationen.
svRETE tillgängligt medium

svTE frasanpassat radfall
svDF radbrytning som görs efter logiska enheter i en text såsom fraser och satser
svAN Frasanpassat radfall används ofta i lättlästa texter. Det är ett sätt att hjälpa läsaren att hitta rytm i sin läsning. Radbrytningar hjälper också till att ge läsaren en paus i läsningen. Ofta görs radbrytningar efter punkt eller komma och efter sats eller fras.
svEX (Se illustration.)
ILLU frasanpassat_radfall.gif
